Posts Tagged ‘familjefotografering linköping’

I och för sig väljer jag alltid korten själv. Men om jag ska krama ut den bästa ur allt jag hade förmånen att få dokumentera med mina kameror under 2011 så blir det dessa kort. Hur går det ens att välja några ur alla dessa tusentals bilder? Det tar sin lilla tid. De flesta av dessa är väldigt givna. Några av dem kände jag redan innan jag tryckt på avtryckaren att de skulle bli kanonkort. Dessa är valda med av mitt fotonjutaröga men även för njutningen där och då. Att få träffa alla er trevliga underbara kunder och vänner. Ni berikar mitt liv. Tack så in i bänken! (Och ja jag är väldigt förtjust i svartvita kort.)

Det första kortet är solklart mitt favoritkort från förra året. Plötsligt händer det.

Jag gick en promenad idag. Solen sken. Det slamrade taktfast och melodisk hårdrock i lurarna, Maiden, Foo och Deep Purple bla. Blåsten kylde och jag hade lite för tunna kläder på mig. Men mössan var med och så även det ena kamerahuset och 35an (min bästa kompis numer). Innan jag blev alltför kall knäppte jag av några bilder i motljus. Sen gick jag fort hemåt, frysa är ingen favoritsysselsättning hos mig.

Between Christmas and New Years Eve I had the pleasure of taking pictures of the four russian siblings, Oleg, Alexander, Sofia and Marina. We met at a sports place near where I live. Since they wanted a sporty photo shoot the surroundings where perfect. As I usally do I let my customers do whatever they like in front of the lens. I don’t wanna disturb too much. It’s the documentry type of portraits I like to take. To document you in your life, just as you are. A memory in 2D. I had a big laugh hanging with these four people. With the two brothers living in Sweden for now, one sister in Russia and one in Germany I can see that these pictures will be nice memories for you. All my best to you!

 

Sista fotograferingen för i år, som det ser ut nu. Första cirkeln är sluten. Den andra säsongen som deltidsfotograf är avslutad. Jag känner en enorm tacksamhet till alla kunder som velat och vågat anlita mig. Ni har alla gjort ett stort intryck på mig. Jag har verkligen haft de bästa av kunder. Såna man vill ha. Cirkeln som slöts var mitt första brudpar jag fotade som nu sett deras dotter Lovis landa. Jag var glad att få fota ert bröllop Tove och Janne. Att nu få fota er fina dotter är en ännu störe ära. Den lilla familjen bor en bit utanför stan, i det gröna. Med utsikt jag drömmer om. I sommarens sista hälsning, den förste oktober, med ett soldis som la en lugnande himmel över oss bidrog till ett oerhört jämt och fint ljus. Det är bara att tacka och ta emot.

Jag ångrar inte inköpet av mitt EF 35/1,4 L. Det samlar in saker på en fenomenalt sätt.

Min systers äldsta fyllde 4 år häromveckan, då vankades det kalas. Raketuppskjutning med PET-flaskor, glasskiosk och godisletande var några av punkterna som hanns med. Innan alla kompisarna dök upp blåste vi upp ballonger, Ellen hoppade studsmattan i bara småbyxorna, Joel klippte gräs och snickrade. När alla barn och föräldrar gått hem blev det åter ett varv i studsmattan. Några av kalasballongerna fick följa med. Lillebror började bli trött och hoppade med napp och utan byxor. Och om man tittar riktigt noga kan man se självaste fotografen och mostern studsa lite med.

Canon 5D MKII, EF 35/1,4, EF 85/1,8

Bara några stenkast från mig bor Luke och Oliver. De hade inte bott där mer än några dagar när jag hälsade på. Endast 9 dagar gamla. Små korvar som väcker så mycket i en. Jag kände att jag var inbjuden på särskilda villkor i det lilla nästet. Det var en häftig nästan lite helig känsla att föreviga den nya familjens första tid. Att fotografeingen tog extra lång tid pga att Luke och Olivers mat och sovklocka ringde stup i ett gjorde ingenting. Mamma och pappa hade full tjå med att underhålla de små juvelerna. De kämpade väl och jag lämnade deras första hem med fulla minneskort. Här kommer några av mina favoritbilder.

Thanks Celeste, Jay, Luke and Oliver! I hope everything is well with you! I had such a great time taking your family photos!

Canon 5D MKII, EF 35/1,4, EF 85/1,8

Jag tittar på bröllopsbilder från Bali, Sydafrika, Los Angeles och är glad för de fotografernas skull som får uppleva så mycket. Att vara så eftertraktad att folk från alla världens hörn vill boka just dig. Sjäv blir jag glad av att få åka ända till Kolmården för fota och träffa härliga Rebecca med familj. Det behövs inte mer. En söt människa som jag får fånga för nuet och framtiden. Bilder som det kommer att tittas på många gånger. Det är coolt. Att bli inbjuden till främlingar, att få en stund i deras hem. Om man som Rebecca är ett år och har kunnat gå i en vecka så finns det mycket att upptäcka. Speciellt när det kliver in en främling med två kameror och börjar fota en som värsta papparazzi. Rebecca var nyfiken på mina kameror och min väska. Vi hann tom att fylla den med ett gäng av hennes kramdjur. Ute i trädgården visade hon ett av sina stora nöjen, att stoppa sten i munnen, till mammas och pappas förtret såklart. Jag blev imponerad av hennes framfart på den mjuka gräsmattan i de fina små crocsen. Vi hann med några familjebilder med innan det åter kröp i Rebeccas ben. Tack Bengt, Annica och Rebecca!

Canon 5D MKII, EF 35/1.4, EF 85/1.8

Härligare familjefotografering än denna kan jag inte önska mig. Sverige, Tyskland och Brasilien i samma andetag. Värme och stora leenden. Jag var alldeles fylld av värme i flera dagar efteråt. Tack Claudia och Jens för att jag fick hälsa på hemma hos er!

Vilken lycka för dem, och vilken lycka för mig som fick fota dem. En underbart skön fredagseftermiddag i solen lotsade jag runt brudparet i min favoritfårhage. De bor bara rakt över gatan från den så de kom gåendes längs vägen tillsammans med deras två pojkar, Gustav och Olle och mormor barnvakten. Det såg sommrigt och härligt ut. Bara den synen gav mig en massa inspiration. Ett brudpar mot det gröna och sommarens första andetag. Och inspirerande blev det. En av mina roligaste fotograferingar hitills! Hoppas ni kommer få det fantastiskt i Japan!

Jag fick i uppdrag av tidningen mama att fota Ann-Charlotte och hennes barn. Sagt och gjort, vi drog till Sättuna och plåtade loss. Några bilder till tidningen och några till Ann-Charlotte. De jag visar är några av dem jag gav till Ann-Charlotte.